2012 blir 2013

Så har ett år gått och det är dags att traditionsenligt se tillbaka. Förra nyår skrev jag en topp-tre-lista hur jag ville att 2012 skulle gå. Den såg ut så här:

Topp tre 2012:

- Jag ska byta jobb (mitt nuvarande tar slut i maj)
- Jag ska börja äta kött (börjar bli trött på morötter)
- Jag ska ta körkort (det har ju bara tagit mig 10 år)

Och gissa vad, alla tre har blivit sanna! Jag började med att äta kött i januari, till sommaren var jag köttätare till fullo. Och gott var det. I april tog jag mitt körkort tillslut, och oj så mycket lättare saker blev. Den tredje punkten, att få ett nytt jobb, tog lite längre tid än tänkt men jag har ju fått det! Även om jag bara hann jobba en vecka innan julledigheten.

Jag antar att det är dags att skriva en ny topplista för 2013. Förra året var ganska självklar, i år måste jag tänka till på vad hag vill. Men det lutar just nu åt detta (obs, preliminär lista): 

Topp tre 2013:

- Jag ska yoga mer (Göra det till en vardaglig rutin, inte bara när jag har tid) 

- Jag ska utvecklas på mitt jobb (Riktning är inte så klart, men alla förutsättningar finns) 

- Jag ska flytta till hus (Ett som ligger närmare mitt jobb, men fortfarande nära Kalmar)

Att skriva ner och sätta ord på nyårslöften tycker jag är viktigt. Det är ju detta med tankens kraft som jag pratat om innan. Eftersom jag sätter ord på vad jag vill vet jag själv vad jag vill. Vilket gör att jag kan sträva efter det, planera för att det ska bli så. 

Först ska jag fundera ut vad jag verkligen vill, putsa på listan. Men det får bli sen. Just nu ska jag tillbaka till nuet, till här och nu. Njuta av nyårsfirandet med de bästa av vänner.

GOTT NYTT ÅR!

Så kom det då, jobbet

Det är så lustigt, när jag verkligen bestämde mig för att få ett bra jobb, öppnade upp för det, så kom det bara till mig. På riktigt, jag blev uppringd. De hade sett mitt personliga brev på Arbetsförmedlingens sida och tyckte att jag stämde överens med det de sökte, så de bad mig komma på intervju. Jag var där, jag insåg också att jobbet var perfekt för mig, och ett par dagar senare ringde de och sa att jag fått det om jag ville ha det. Såklart!

Min titel blir "administrativ assistent", och företaget heter Maskinteknik i Oskarshamn. De gör specialbeställningar i främst metall, är väl en enkel förklaring. Jag kommer vara "spindeln i nätet" och se till att allt flyter på, blir rätt och i tid. Så kommer det bli lite marknadsföring och annat roligt. Vet inte riktigt allt vad jobbet går ut på, har ju inte börjat än. Börjar på måndag!

Jobbet är i Oskarshamn, det kommer att bli pendling. Lång pendling. Ca två timmar dit, två timmar hem (dörr till dörr). Hoppas verkligen på att jag kommer kunna sova på bussen så att jag är pigg övrig tid. Tiden får utvisa hur det går med den saken.

Jag har skrivit om tankens kraft tidigare. Tänk att det funkade igen! Jag har varit arbetslös sedan juli, sökt lite jobb men inte många som jag verkligen trodde på. Tillslut tog det stopp i min självförtroende, men fantastiska vänner stöttade mig. De fick mig att öppna upp för nya möjligheter, vilket var det jag behövde. Jag satsade på mig själv.

Efter det gick det snabbt. Inom en vecka hade jag fått tre intervjuer, där jag hade goda chanser. En i Stockholm, en i Kalmar och så i Oskarshamn. Oskarshamnsjobbet gick så snabbt så jag hann inte gå på de andra intervjuerna. Jag har en känsla av att detta kommer att bli bra.

Bildkälla

 

Jag har tagit ett beslut

Förra helgen var jag i Stockholm och hälsade på vänner. Under en fika frågade en vän, som är mycket lik mig, varför jag inte sökte jobb och flyttade till Stockholm. Jag stretade emot ett tag och sa att jag ju hade min pojkvän i Kalmar och ville inte flytta från honom, jag trivs i Kalmar och kommer säkert att hitta något. Men så pratade vi igenom det länge och väl. Henrik har ett och ett halvt år kvar av sin doktorand, vi har ett starkt förhållande och jag har varit arbetslös i över fyra månader, vilket är tre månader längre än jag önskat. Vad ska/vill JAG göra?

Så beslutet är taget. Jag har nu börjat söka jobb i Stockholm. Jag kommer att satsa på mig själv och sträva efter att hitta ett jobb som passar mig. Idag blev jag ännu mer säker. Varje måndag får jag ett pepp-talk mail från Olof Röhlander, idag var rubriken "Om att ta en chans". Där stod det:

"En person frågade mig om vad jag anser att ett bra liv innebär.
Jag svarade att ett bra liv för mig bland annat innefattar att man tar en chans.
.....
Bågen är spänd, tärningen är kastad, målet är satt. Den känslan.
Kanske är tiden mogen för att ta en chans igen. Frågan är om du kommer att ta den?"


Jag tar den.  

Att skriva ansökan

Funderar på varför det är så svårt att skriva ansökningar till jobb man verkligen vill ha. Vissa jobb erkänner jag att jag söker mer eller mindre för att jag måste. Jag kan tänka mig att jobba på alla jobb jag söker, absolut, men vissa är ju mer intressanta än andra.

Att söka ett jobb som är halvintressant tar inte så lång tid att skriva ihop ett brev till. Jag har min mall som jag vinklar och låter det vara så, fast det kanske finns "standardmeningar" i. Ett jobb som jag verkligen vill ha kan däremot ta ett par veckor för mig att ansöka. Jag skriver lite, funderar, låter det vara några dagar, tittar på det igen, ändrar, vilar, ändrar helt, putsar och sedan skickar jag det innan jag ångrar mig att ändra igen. Alltid funderar jag på vad jag kunde ha skrivit annorlunda.

Det egentligen inte så konstigt att det är på detta sätt, jag är ju mer noga med ansökningen till det intressanta jobbet. Men borde det egentligen inte vara tvärt om? För till det intressanta jobbet vet jag exakt varför jag vill ha det, och varför jag borde få komma på intervju, och få jobbet. Jag vet exakt vad jag skulle kunna göra för dem och hur. Men så svårt det är att få fram. Hur ska man på några få rader kunna fånga deras intresse för mig? Så som de fångat mig?

Usch, lätt är det inte.

Yoga för skolbarn

Härom veckan hade jag yoga för en högstadieskola. Vilken utmaning! Jag hade två grupper, med ca 25 i varje. Ena gruppen fnittrade från det att de kom in i salen, den andra gruppen sög i sig allt jag sa.

Jag hade förberett ett pass med rolig yoga-musik, funderat ut de vanligaste och enklaste positionerna med olika djur- och naturnamn, och tänkt till hur jag skulle få dom att slappna av och stanna kvar. Jag ville att de skulle fatta att yoga var träning och inte flum-flum.

Vet inte riktigt vad de hade förväntat sig. Innan vi började frågade några killar om jag kunde flyga, "nä". Men kunde jag lägga benen bakom nacken då? "Inte riktigt". Ett par tjejer kom i tajta jeans och sa att de inte hade fattat att de behövde träningskläder.

Under passet undrade jag ibland vad jag skulle göra, den första gruppen fnissade ju åt allt och vissa gav upp och bara satte sig på mattan och såg på emellanåt. Ibland var jag bestämd och sa vad de skulle göra, ibland skattade jag med dom. På avslappningen fick jag gå fram till några killar som låg längst bak i salen och bara kunde inte ligga stilla. Det ryckte i deras armar och ben, de knuffade lite på varandra och fnissade. Så jag gick fram och sa att om de inte kunde vara tysta i alla fall så fick de helt enkelt lov att gå ut. "Det var inte jag, det var han!" Åh, dessa grabbar. :-)

Det var ganska skönt att avsluta med den andra klassen som var så jätteduktiga och jag kunde ha den som en vanlig nybörjarklass nästan. Jag hoppas bara att de fick med sig något av klassen, att de inte ser yoga som något mystiskt, utan som den träning det är.

Tidningen dök upp precis innan klassen också, vilket jag inte riktigt var beredd på. Jag har inte så bra erfarenhet av media sedan min kårtid, så jag undrade lite vad de skulle skriva. Som vanligt blir det ju inte riktigt som man tänkt sig, men helt ok ändå. Bilden är så fin, de sitter med väldigt raka ryggar. ;-)

Barnyogalärare kommer jag nog inte att bli i första laget, men det var väldigt roligt! En erfarenhet rikare.

Alla olika, alla lika

Som jag har skrivit innan så läser jag väldigt mycket. Nu har jag läst en bok som heter "Allt för dig" av Sheila O´Flanagen, en riktig chick-lit. Jag köpte den på flygplatsen inför en semester och valde den för att det var den tjockaste boken med minsta stilen, och såg lättläst ut. Den handlade egentligen om en kvinna som framför allt ville gifta sig och trodde att alla potentiella pojkvänner var perfekta mannen, och blev alltid så ledsen när pojken gjorde slut. Same old story. MEN, det handlade även om hur hennes mamma hade övergivit henne som nyfödd för att hon var en feminist som ville ändra världen (och gjorde det).

Boken är riktigt feministisk. Den handlar om mamman och hennes kamp, om dottern och hur hon blir självständig, om vänner som gifter sig av olika anledningar. Den lyfter frågor som får en kvinna vara klädd i rosa klänning och fortfarande vara feminist, får kvinnor gifta sig för pengars skull, får män vilja ha vårdnaden om barn, med mera. Det handlar mycket om manligt och kvinnligt, om "rätt och fel". Men framför allt att allt inte är svart eller vitt.

Nog är jag feminist alltid, det hoppas jag verkligen att du är också. Jag kommer ihåg första gången jag hörde en föreläsning om feminism. Min gymnasieskola gjorde besök på Karlstads universitet, vi fick välja ett par föreläsningar att gå på, och jag valde bland annat en föreläsning om genusvetenskap. I början av föreläsningen frågade läraren hur många av oss som var feminister -några tjejer räckte upp handen försiktigt (jag också). När föreläsningen var slut frågade läraren samma fråga igen -alla räckte upp händerna med självklarhet.

Jag tänker på en reklamfilm som går just nu, för Findus thailändska rätter. En mamma och son står i köket, det är hemtrevligt med mycket färsk frukt och mycket rosa. Sonen säger "Hej alla mammor, jag tycker inte att ni ska åka till Thailand idag, för nu finns nya... (thai-någonting)". Och DÄR reagerar jag. Varför säger han bara till alla mammor? Varför inte till pappor? Eller till morfar? Kanske jag som inte är mamma inte får köpa den. Det känns lite konstigt. Men men, det skulle ju vara skönt att åka till Thailand.

För mig handlar det heller inte enbart om att vi kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Det handlar lika mycket om att män ska få vara lika kvinnor. För mig handlar det om att vi alla är människor, oberoende av allt. Kön, färg, förmåga. Alla olika, alla lika.

Ja, lite så tänker jag. Tänker du?

Yoga är inte en religion för mig, det är träning

Jag har fått frågan om jag vill ha en yogaklass på en skola som ska ha hälsodag. Eftersom jag inte är van att instruera barn så kommer det att bli en utmaning, men det ska bli väldigt roligt!

Bildkälla

För att förbereda mig så letade jag efter tips på Youtube, där jag hittade ett klipp från SVT om skolyoga. Perfekt! Det handlade om en skola i Stockholm som har yoga på schemat, och "Skolyoga" som utbildar pedagoger i barnyoga för att de ska kunna ha lite yoga som paus osv. Eleverna gillar det och lärarna märker skillnad. Jag kollade vidare på Skolyogans hemsida för att läsa mer om det. Men så ser jag att de inte utbildar pedagoger just nu, och har inte yoga i skolan, eftersom det har blivit anmält. Någon har anmält skolan till Skolinspektionen för ett yogan ska innehålla religiösa inslag. Och DÄR blir jag arg!

Yoga är inte en religion, enligt mig. Visst finns det inslag som man kan tycka går åt det hållet, men nej. När jag har mina klasser mässar jag inte om gudar och tro. Det enda jag vill att deltagarna ska tro på är sig själva. Ska det vara någonting så är det väl en filosofi.

När jag började fundera på hur jag skulle lägga upp yogan för skolklassen så tänkte jag på djur och natur, på positioner som Trädet, Hunden, Katt och Ko, Bergets position och Krokodilen, det blev en hel farm. Som avslutning skulle den hederliga "spänn handen, slappna av" få bli avslappningen. VART hittar man religion i det?

Så om barnen mår bra av att göra yoga, om de på det sättet rör på sig, sträcker på sig, andas och kan slappna av, varför ska de inte få göra det? Dessutom utan tävlan eller prestationskrav.

Läs mer om skolyoga på alltomyoga, på skolyoga.se och läs artikeln i SvD. Länk till klippet finns här.
Jag kommer följa detta i alla fall!

Igår fick jag ett nej

Igår fick jag beskedet att jag inte fick jobbet jag hade hoppats på. Det gjorde mig riktigt besviken, mest på mig själv. Det hade varit en bra arbetsplats med många möjligheter. Dessutom har jag inget annat jobb på gång just nu, vilket gör att jag inte riktigt har något annat att hoppas på. Jag är trött på att vara arbetslös nu, riktigt trött. Så igår var jag riktigt låg.

Men i morse såg jag ett citat som jag tog till mig.

"If you are depressed you are living in the past.
 If you are anxious you are living in the future.
 If you are at peace you are living in the present."
- Lao Tzu

Självklart måste jag fortfarande lära mig från igår, samt bry mig om vad som händer imorgon, men varför ska jag må dåligt över det? Det är idag jag lever.

Läs så mycket du vill!

Jag läser mycket böcker, faktiskt varje dag. Ibland blir det fem minuter, ibland en timme, men jag läser alltid när jag har gått och lagt mig, det får hjärnan att varva ner och jag somnar lättare. Och så har jag gjort i princip sedan jag lärde mig läsa. Jag tycker om att gå in i en annan värld och låta tiden försvinna för en stund. Under ledigheter läser jag mer, och alltid när jag åker tåg till exempel.

Det innebär att det har gått åt många böcker under mitt liv. Jag försöker köpa pocket, bokrean är toppen, och ibland lånar jag från vänner. Men den senaste tiden har jag haft "boktorka", och jag är för snål just nu för att köpa mig böcker. Jag har ju en hel del tid att läsa, men av samma anledning inte riktigt råd.

Så kom jag på det, och det är så konstigt att jag inte tänkt på det innan. Det finns ett ställe som är fyllt av böcker, där det bara är att gå in, välja så många böcker man vill, och ta dom utan att betala en enda krona. Biblioteket!

Stadsbiblioteket i Kalmar

Jag har bott i Kalmar i snart tio år, men har aldrig varit till Stadsbiblioteket. När jag var liten kommer jag ihåg att vi gick till byns biblioteket ofta, det var inte vanligt att jag köpte böcker då. När jag flyttade till Kalmar var jag på Högskolebiblioteket varje dag, men det fanns nästan inga skönlitterära böcker där. Visst har jag vetat att det funnits ett stadsbibliotek, jag passerar det varje gång jag går till stan, men jag har aldrig gått in.

Så igår vandrade jag in på Stadsbiblioteket i Kalmar och hittade böcker som jag har varit nyfiken på länge, men alltid prioriterat bort, jag hittade böcker av mina favoritförfattare och böcker som jag har hört mycket om innan. Jag var till och med och kikade att de hade böcker om yoga. Nu känns det som en helt ny värld har öppnat sig! Att jag inte har nyttjat denna möjlighet innan är enbart konstigt.

Fånga så många böcker ni kan!

Ska alla utbilda sig?

Idag när jag var ute och gick lyssnade jag på P3 Nyhetsguiden. De pratade om att utbilda sig eller inte, och att antalet personer som väljer att utbilda sig blir fler och fler. Enligt programmet så har antalet som pluggar vidare på högskolan ökat med åtta procent på tio år.

När jag var klar med gymnasiet tyckte jag att det var naturligt att fortsätta och läsa på högskola, jag kände mig absolut inte färdig för att börja jobba. Så tänker jag på de som är en eller ett par generationer äldre, vissa kanske inte ens har gått gymnasium (men som det har gått väldigt bra för ändå). Som de sa i programmet, förr räckte det med en vanlig grundutbildning för att jobba som sjuksköterska eller lärare, yrken som man idag förutsätter att folk har högskoleutbildning för. Det har ändrats snabbt.

Det Nyhetsguiden poängterade var att det är svårt att få jobb utan utbildning, men samtidigt kan ju inte alla utbilda sig och förvänta sig ett arbete inom området. Det behövs folk som står i kassan, kör sopbilen och packar varor till exempel. Det finns många jobb som inte kräver högskoleutbildning, jobb som är viktiga för att samhället ska fungera. Vad som kan hända är att välutbildade människor inte får arbete inom utbildningsområdet eftersom det är "mättat" och får jobba med annat. Så har de en studieskuld på flera hundra tusen, med ett jobb de kunde ha fått ändå.

Jag känner av att fler och fler utbildar sig, arbetsmarknaden är tuff. Det räcker inte med en utbildning, man måste ha något extra. Frågan är bara vad, som jag skrivit om innan. Kanske gäller det bara att vara smart från början och välja rätt utbildning. Det är bara inte så lätt när man är 18 år och gått samhällsvetenskapliga linjen som är allt för bred. Jag har ju tio år senare fortfarande inte bestämt vad jag vill bli riktigt!

Och här står jag, med en stor studieskuld att betala tillbaka och utan jobb.

Ironman var bra!

Det löste sig i lördags. Det var bara att gå ut på stan så fattade man att det var Ironman. Det stod folk överallt och hejade. Vilken folkfest!

Jag och en vän stod först vid växlingen från cykel till sprint, så vi såg när de precis tog sina första stapplande steg inför sin joggingrunda. Vissa var mer stapplande än andra. Men det är fullt förståeligt att benen känns lite lustiga efter att ha cyklat 18 mil. Sedan gick vi till Stortorget där målgången var, och läktare hade sats upp. Där väntade vi sedan på vinnaren. Och va kul det var! Det spelades (bra och medryckande) musik, speakers höll igång publiken och det kom mer och mer folk. Eftersom de tävlande sprang samma runda tre gånger så kom de förbi Stortorget två gånger innan de kom i mål, så det var alltid löpare att klappa fram. Jag tror jag klappade i ett i tre timmar!

Tänk er känslan för deltagarna när de kom förbi stortorget. Med domkyrkan i bakgrunden, flera hundra i publiken, musik, hejarrop och speakers som berättade vilka som sprang förbi "Here comes Mikael, give him a chear!". Det måste ha gett energi för ett varv till.

Sedan kom vinnaren, efter åtta timmar. Vi i publiken hade innan övat på att klappa händerna, ropa och vissla, så det blev ljud när vinnaren kom. Jag är så imponerad! Det är ju verkligen en bedrift.

Men det är ju även en bedrift för de som kom i mål efteråt. Vissa kunde man se i ansiktet att de var så glada och så stolta över sig själva att de verkligen hade gjort det. Jag var även där en sväng på kvällen och hejade fram de sista i mål. De stängde målet kl 23, och jag var där ungefär vid 21. Det var trötta deltagare på kvällen, men de var lika stolta. Även de var ju en Ironman!

Egen bild

Så jag var skeptisk till den reklam som varit innan, men folk verkar ha hittat ut till gatorna ändå. Och jag vill ge cred till de som anordnade lördagen, för den var bra! Allt från funktionärer till dj och speakers.

Men liten känga måste jag ge igen. Det var svårt att få tag på info om hur banan gick. Innan tävlingen råkade jag vara på flygplatsen och hittade en broschyr där om tävlingen med all info som behövdes (den var bra), men hur ofta är man där? På själva tävlingsdagen hittade vi endast en flyer med reklam, som alla gjorde till en solfjäder och klappade med. Smart, men gav inte alls den infon vi ville ha. Det var ju vad alla pratade om. "De skulle väl cykla på Öland och sedan springa till Lindsdal?" "Springer de något i Kalmarsundsparken eller..?" Det var inte förrän vi stod på Stortorget och såg löpare springa förbi som vi fattade att de skulle springa flera varv.

Till nästa år önskar jag en flyer med karta över i alla fall cykel- och löpbanorna, samt info om tider. Annars kan ni kopiera årets tävling enligt mig! Bra jobbat!

Om man skulle ge sig ut på en löparrunda kanske...

Ironman i Kalmar!

I går insåg jag helt plötsligt att det är till helgen som Ironman går av stapeln! Det är en stor tävling som Kalmar är mycket stolt över att anordna, det är första gången Ironman går i Skandinavien! Det har pratats om det länge, och nu är det dags.

I staden håller de på att förbereda för fullt. Det sätts upp läktare på stortorget och expo-området sätts upp vid Kalmarsalen. Hotellen är fullbokade och många har hyrt ut sina lägenheter och hus, till ett ganska duktigt pris kan jag anta. Jag ska självklart dit och kolla! Jag kanske inte är jätteintresserad av cykling, simning och springlopp, men jag är absolut imponerad av de som ska vara med! Herregud vilket lopp de ska göra!

Fotokälla: Kalmar kommuns hemsida

Dock måste jag ge en liten känga för reklamen inför eventet. När jag är inne på Ironmans hemsida så ger det inte mig som publik så mycket information. Det finns trafikinfo och mängder av info till deltagarna, men inte så mycket till "mig". Däremot ser jag att det är Ironmans egna hemsida, inte en specifik för Kalmar. När jag går in på Kalmars hemsida står det lite mer i alla fall, samt lite Kalmar kommuns hemsida. Om jag läser på alla hemsidor så får jag helhetsbilden att det börjar med simning kl 7.00 vid Elevatorkajen (Kalmarsalen ungefär), sedan byter de till cykel på parkeringen vid Pressbyrån, för att cykla över Ölandsbron, tar en tur på södra Öland och tillbaka till Kalmar och parkeringen, sedan springer de mot Lindsdal och tillbaka, tar en runda i stan, och de sista deltagarna förväntas komma i mål kl 22.00 på Stortorget. Kalmar ger lite tips på vart man ser tävlingen bäst, men det är vaga instruktioner som "Linsdals" och "Gårdby". Storbildsskärm ska finnas vid Stortorget. That´s it. Men när förväntas vinnaren gå i mål..?

Till en sån stor tävling där det förväntas mängder av människor förväntar jag mig bra info även för publiken. En snyggt gjord och pedagogisk karta så man kan se vart loppet går, vart man kan stå som publik, vart bra parkeringar finns, och framförallt när man kan förvänta sig att deltagarna är vart! Jag har ingen aning om det. 

Det de har gått ut med bra däremot är trafiken. Det kommer vara många avstängningar och begränsad framkomlighet, och det är nästan det främsta man ser på hemsidorna. Kanske för att folk kommer bli ganska så sura när de inte får köra "där de alltid har kört", och ansvariga kan säga att det "funnits mycket info".

Kanske har jag bara missat infon, kanske finns det mängder med broschyrer på stan med all info som behövs, kanske har jag missat en hemsida. Men jag har inte varit nere på stan eftersom jag inte har haft något ärende dit, och jag har googlat och läst flera sidor. Jag anser inte att jag ska behöva göra så mycket mer, enligt mig ska jag behöva behövt titta på en hemsidan och fått den info jag vill ha. "Vart ska jag ställa mig som publik om jag har tid då/om jag vill se detta."

Kanske kommer allt att lösa sig på lördag.

Okej, efter att jag skrivit allt detta så hittade jag ett schema, under "Athletes" och "Event Schedule", se här. Så vinnaren förväntas gå i mål vid ca 15.00. Så då vet vi det. Men jag efterlyser ändå ett schema med karta för publiken! 

Erbjudande om jobb, typ

Förra veckan trodde jag nästan att jag skulle ha börjat jobba idag. Det ringde en man och erbjöd mig ett jobb och ville att jag skulle börja så snart som möjligt. Bara sådär.

Eller ja, nästan i alla fall. Jag vill inte skriva ut vad det var för företag, men det är ett relativt nytt och litet företag som behövde en administratör som kunde vara lite copywriter, lite bloggare, svara i telefon, skicka fakturor med mera. Det tyckte jag lät väldigt roligt, jag kan ju alla delar!

Ägaren som ringde hade fått mitt namn från Arbetsförmedlingen, och frågade mig om jag kunde ha nystartsjobb. Men för att få nystartsjobb måste man ha varit arbetslös i minst ett år, och jag har ju elva månader kvar tills dess, så det funkade inte. Han ville ändå att jag skulle komma på intervju, så jag var där i fredags.

Tyvärr utvecklade det sig annorlunda när jag var på intervjun. Uppgifterna han angav från början stämde väl på ett sätt, men var inte riktigt som jag tänkt mig. För det första hade de inte råd att anställa mig på heltid, inte om jag inte kunde ha nystartsjobb. Sedan kan man väl säga att det var lite mer "sälj" än jag trodde. Och att jobba som säljare är inte min grej, det vet jag med erfarenhet. Så i början av vårt samtal var jag glad, sedan blev jag mer och mer skeptisk.

En del av mig är smickrad och glad att jag inte varit arbetslös mer än en månad förrän någon ringer och vill att jag kommer för intervju. En annan del är skeptisk. De skulle intervju en annan kille också, och höra av sig nästa vecka. Vi får se hur det går!

Marknadsförare

Sitter och läser jobbannonser på Arbetsförmedlingen. Jag hittade en annons för marknadsförare för en träningsanläggning. Perfekt för mig tänkte jag! Jag är utbildad marknadsförare och har jobbat på ett gym i flera år nu. Förslag på kampanjer började poppa upp i tanken...

Så läser jag lite mer om tjänsten. Den innebar att hämta upp flyers på ett ställe och sedan dela ut dem i staden.

WTF?! Det är inte ett jobb för en marknadsförare! Det är reklamutdelare för en dag. Det är annonser som dessa som gör det lite deprimerande att gå igenom listorna.

Nej, jag sökte inte det jobbet.

Semester eller arbetslös, det är frågan

Förra veckan möte jag en gammal bekant som frågade mig vad jag gör nu. "Jag är arbetslös just nu" sa jag. Men när han hörde att jag har varit det i två veckor sa han "Nej nej, semester heter det då!".

Det har varit min tanke också. Att jag under juli bara ska ta det lugnt och njuta av det jag vill som om jag hade semester. Det har jag gjort också, jag har en vacker solbränna och jag har läst ut flera böcker.
Men lite "plikter" som arbetssökande har jag gjort också. Jag har skrivit in mig på Arbetsförmedlingen, varit på ett möte, förbättrat mitt CV och brev, faktiskt sökt ett jobb (ja, det finns inte så många fler att söka), och idag ska jag på möte med min jobbcoach. Varje dag kollar jag platsbanken och andra sidor.

Jag har blandade känslor. Dels tycker jag att det är underbart skönt att vara ledig. Men inom mig är jag medveten om att jag är ledig för att jag är arbetslös. Ibland påminner jag mig om att det är okej att luta mig tillbaka, ibland funderar jag på vad mer jag kan göra för att få ett jobb. Det känns som en plikt jag måste göra, för att ha rätt att vara ledig ( och för att vara berättigad a-kassan).

Det är nog såhär jag kommer ha det under sommaren. Jag har friheten att vara ledig, och göra det jag vill, men när det regnar sitter jag och söker jobb. Jag gör så där lagom mycket för att känna mig nöjd ändå. Idag är ett bra exempel. Jag hade pass i morse, nu ska jag på möte med jobbcoach, och resten av dagen kan jag dricka kaffe.

Jag har arbetslös semester helt enkelt.

Torsby-rockabilly

Igår kväll var jag och några vänner på Larmtorget och lyssnade på musik. Larmtorget bjuder på musik varje tisdag och torsdag hela sommaren. Det är inte de allra största artisterna, men bra och varierande. Det brukar alltid vara mycket folk och pubarna runt om är självklart fulla. Puben närmast scenen, Krögers, hade kö från klockan fem, musiken skulle börja sju. Så när vi kom halv sju så fick vi i alla fall plats att stå vid baren på O´Learys.

Igår var det Top Cats som spelade! Det är ett band från Torsby som spelar rockabilly. Så det är detta jag är uppväxt med, Torsby är verkligen raggar-byn med amerikanska bilar och rockabillymusik. Jag kanske inte är den bästa representanten för stilen, men för mig är det "normalt" med rockabilly. 

Därför blev jag lite stött när jag läste en recension i tidningen av gårdagens spelning. Enligt journalisten är inte Top Cats "på riktigt". Han skriver: "De är mer än bara en produkt även om det känns Konsum över deras rockabilly. För snälla och sympatiska och väluppfostrade på scenen för att bli farliga och kännas som rockabilly på riktigt."  Ursäkta?

Nej, där håller jag inte med! Jag vet ju vilka de flesta i bandet är, även om jag inte känner dom (Torsby är som sagt litet), och vet att detta inte bara är en påhittad produkt. De är uppväxta i Torsby och Östmark där i princip alla står i garaget och spelar från barnsben. Rockabilly hemma är inte på skoj och ploj, för många är det ett liv. Det är genuin Torsby-rockabilly, så det så! 

Sedan skriver han "Massor av folk trängs på liten yta och det märks att de flesta gillar vad de hör. Och jag håller lite motvilligt med". Recensionen kan nog sammanfattas med att det var bättre än väntat, men Top Cats är nog inte journalistens favoriter.

Sammanfattningen stämmer nog på mina vänner också. De hade ingen aning om vilka Top Cats var innan vi kom dit, men sedan kände de igen några låtar ändå. Personligen tycker jag att det är riktigt roligt att ett band från lilla Torsby har blivit stora.

Tillgänglig igen

Vilken lycka för arbetsmarknaden, jag är tillgänglig för jobb igen! Så var så god, erbjud mig ett jobb!

Nej, så enkelt är det inte. Det är tufft att få ett jobb, arbetsgivarna står inte direkt och drar i en. Mina dagar består just nu i att kolla jobbannonser, skriva personliga brev och kolla upp/leta intressanta företag. Vet ni hur många intressanta annonser det finns på platsbanken i Kalmar just nu, enligt mig? En (1). Jag har sökt det.

En klok kvinna sa till mig förra veckan att de arbeten som jag vill ha kommer inte ut genom annonser. Jag måste ordna jobbet själv. Sälja in mig hos ett företag, få dem att inse att jag är bra och att de behöver mig, få dem att se att de tjänar på att anställa mig. Enkelt.

Först ska jag bara skaffa mig ett riktigt starkt självförtroende, hitta säljaren inom mig och vässa armbågarna. Och sedan hålla tummarna, för jag kommer även att behöva en massa tur.

Here we go again!

Ang. jobbpakten

Jag lyssnade på Reinfeldts tal i Almedalen i tisdags och fick några tankar. Jag kopplade till när jag för några veckor sedan var på en hearing om ungdomsarbetslöshet som Regionförbundet anordnade. Kommunen, Arbetsförmedlingen, näringslivet och andra intressenter var där. Jag blev inbjuden som "ung och arbetslös" och jag skulle prata lite om min syn på det. Mest tackar jag för att de fortfarande kallar mig ungdom. ;-) Det var en intressant eftermiddag, där slutsatsen nog var att de olika intressenterna måste, och vill, göra något tillsammans. Nu är bara frågan vad...

Därför tyckte jag att det var ett lustigt sammanträffande att Reinfeldt pratade till stor del om arbetslösheten för unga i sitt tal. Eller så bevisar det bara att det är ett stort problem som man måste ta tag i nu.

Det jag hajade till på var när han pratade om yrkesintroduktionsavtal, "praktik med lön". Praktik var något som pratades mycket om på hearingen, och som många var positiva till, bland annat jag. Även Reinfeldt sa att det var viktigt, men att det inte har lett till så många arbeten. Istället vill de nu satsa på en jobbpakt, men i talet sa Reinfeldt inte riktigt vad det skulle gå ut på. De senaste två dagarna har det dock diskuterats i många olika forum. Vad jag kan förstå ska det gå ut på att unga och de som varit arbetslösa en längre tid kan få ett jobb på 75% och utbildning på 25%. Där regeringen kan stå för utbildningsdelen.

I en artikel läste jag att Tyskland länge haft yrkesutbildning på arbetsplatserna, och där har de låg arbetslöshet bland unga. I samma artikel säger Företagarna att man behöver tänka på att det kommer krävas resurser, vilket kan bli tufft för de mindre företagen. Enligt en undersökning ska ungdomar vara positiva till det.

Att ha utbildning samtidigt som man introduceras till arbetslivet tror jag på. Jag kan bara gå tillbaka till mig själv och vänner jag pratat med. Det är först när man kommer ut till en arbetsplats man verkligen förstår vad man håller på med. Det är där man ser vilka program som är bra att behärska och vilken kunskap man behöver. "Learning by doing" är också ett sätt som funkar bra för det mesta. I förrgår pratade jag med en bekant som pluggade till systemvetare för flera år sedan. Han sa att de program de lärde sig då var omoderna redan när de läste om det. Idag jobbar han med försäkringar.

Så att vara lärling och lära sig jobbet på jobbet, kanske det kan vara ett sätt att lättare komma in på arbetsmarknaden. Företaget borde också tjäna på det. De får inte en person som kan jobbet perfekt från början, men de för en arbetare som är där för att lära sig det. Det blir ju nästan skräddarsytt.

Men som allt kommer det att ta tid, enligt en artikel i DN är det inte möjligt att se resultaten av jobbpakten förrän 2014, vilket av en händelse råkar vara valår också. Först och främst ska de ju börja att prata om det... Till hösten/vintern (2012) kan pakten slutas som tidigast, och ett år senare (höst 2013) kan det träda i kraft.Vilket gör att resultaten kanske kommer året därpå, 2014.

Vad gör vi tills dess?

Rotaract

I slutet av förra året frågade en vän om jag var intresserad av att bli med i en Rotaract-klubb. Hon skulle starta upp den första i Kalmar, hon är så duktig min vän! Och självklart ville jag vara med.

Ikväll är det dags för klubben att bli officiell genom en middag med fanfar och allt. Vi ska till vackra Törneby Herrgård och vi kunde få bättre väder.

Vad är Rotaract då? Rotary har säkert många hört talas om. Rotaract står för "Rotary in action" och är för unga yrkesverksamma mellan 18 och 30 år, med viljan att bli framtidens ledare. Både Rotary och Rotaract står enligt mig mycket för att hjälpa andra - lokalt, nationellt och internationellt. Men även inom klubben.Läs mer på den nationella hemsidan här.

Tyvärr tror jag att det finns ganska många fördomar mot Rotary, bland de som inte riktigt vet vad det är. Jag var också fundersam mot vad det var i början. Första gången jag hörde talas om det var när jag gick på högstadiet eller gymnasiet och jag visste att vår rektor gick på Rotary-luncher. Då gick nog mina tankar lite mer mot "sekt-hållet", hade ingen aning om vad det var egentligen förutom att de åt lunch på byns enda hotell en gång i veckan, och att man var tvungen att bli "invald". Min första riktiga kontakt var när jag serverade på en Rotary-lunch i Kalmar. En av klubbarna i Kalmar hade länge sina luncher i Studentkårens lokaler, så när jag serverade där fick jag även chans att lyssna. På varje möte är det en föreläsning om något intressant som händer i staden/regionen/världen, eller en intressant person som berättar om sin väg eller arbete. Riktigt intressanta föreläsningar som får ens världsbild att bli större.

Klubbarna ger även hjälp, genom donationer, insamlingar och annat. Rotarys syfte och målsättning är faktiskt världsförståelse och fred, genom mottot ”Service Above Self”. Visst ni att det är Rotary som är en stor bidragande hjälp att polio snart är utrotat? Nu satsar vi alla på att polio ska försvinna helt, det är bara någon liten procent kvar. Även Rotaract har ett nationell projekt att få slut på det.

Vi i Kalmar Rotaractklubb har även funderat på vad vi kan göra på lokal nivå. Det finns lite olika tankar, men att nattvandra var något som alla fastnade för. Vi är (relativt) unga, så det känns bra att hjälpa andra unga. Just nu försöker vi få fram information om hur vi genomför det rent praktiskt.

Det ska bli spännande att få vara med i klubben och se hur den växer i Kalmar. Nästa år ska vi ha en nationell konferens här i Kalmar, det är redan bestämt! Jag är glad, och stolt, att min vän blev erbjuden att starta upp Rotaract i Kalmar. Ikväll firas det med vacker klänning och bubbel!

Jag vann! Because I did it!

Fick ett mail idag att jag vunnit en tävling! En liten tävling, men för mig är det roligt på flera sätt. 

Om vi tar det från början. Till helgen ska jag på Yoga Games, som är ett stort yoga-event i Göteborg. Jag ska helt enkelt yoga i två dagar, vilket jag längtar efter. 

Så skickade Yoga Games-teamet ut att de hade en tävling tillsammans med Nike där man kunde vinna träningskläder. Man skulle bara skicka dem en kort motivering varför man skulle vinna. Det är sällan som jag är med i tävlingar alls, men denna gång tänkte jag lite på Nikes motto "Just do it" och skrev ihop några rader.

Och jag vann! :-D

Det lite roliga i denna historia är att jag igår var hemma hos min vän som ska med på eventet i helgen och pratade om allt vi skulle göra. Så sa jag att jag så gärna skulle vilja köpa en ny matta eftersom min nöts sönder mer och mer, och köpa nya träningskläder eftersom man snart kan se igenom mina byxor. Men, att jag inte har råd så det kommer jag inte kunna göra om jag vill köpa mat också. Och så plötsligt händer det, jag FÅR kläder från Nike! Kalla det tur om du vill, men ibland tror jag på lite snälla makter också. :-) 

Är du nyfiken på vad jag skrev? 

Pick me!

Pick me because I love to sweat in your clothes. Because sweating in your clothes stays me dry. And that´s just like magic.

It´s magical that the tank top stays over my belly when I´m upside down in sambala sarvangasana. And when my butt is in the air in adho mukha svanasana, the tights covers it. That´s nothing but(t) magic. And when it´s time for my meditation your hoodies keeps me warm and cozy, then I really can feel the magic.

So please pick me, because that would be, you guessed it, like magic to me! :-)

Namasté

Så fick jag detta tillbaka:

Grattis Emelie,

Du kommer vara grymt snygg i din nya outfit från Nike!

Efter att ha läst kommentarerna till vår Nike outfit tävling blev du vald som vinnare!

Jag blev så glad. En mycket bra start på denna vecka, som bara kommer att sluta bättre. För vad kan vara bättre än att yoga hela helgen tillsammans med en god vän och flera hundra andra?

Plats för kyssar!

Titta vad jag hittade i Kalmarsundsparken på min joggingrunda igår! Jag tycker det är helt underbart roligt. Fler kyssplatser till folket!


Folktandvården har en stor kampanj just nu, "Fräscha kyssar". Det är affischer överallt, de står på stan och delar ut tandborstar och de små skyltarna dyker upp lite här och där. De har även en tävling under maj, man ska sätta "kyssar" på en bild och skicka in. Det är en väldigt glad och positiv kampanj.



Tyvärr så verkar den inte få så mycket svar. Jag tror verkligen att folk har sett den, men de agerar inte så det syns i alla fall. På kampanjens facebook-sida har de i dagsläget 127 "gillar" och 108 personer som pratat om det.

Kanske beror det på att man måste söka upp just "Fräscha kyssar" på fb för att hitta deras sida, vilket man vet om man läser noga på den lilla skylten. Eller zoomar in på bilden man tagit.

Däremot är det inte sagt att kampanjen inte ger resultat. Jag kommer ihåg deras kampanj för några år sedan med samma budskap, då de gick ut med försäkringen för 45 kr i månaden. Då gick jag till tandläkaren för att kolla det i alla fall. Detta är som en uppfräschning av den kampanjen, vilket jag tror folk kommer ihåg. Det är ganska bra att bli påmind om att gå till tandläkaren då och då.


Hur som så gillar jag verkligen deras lilla skylt, noga utplacerad under ett underbart träd i parken. Jag skulle absolut kunna kyssas där. ;-)

In i djungeln igen

Det är dags att söka jobb på allvar igen. Mitt nuvarande slutar sista juni, vilket är redan om ett par månader.

Det är verkligen en djungel det där. Jag kan verkligen känna mig vilsen och som att jag får slå mig fram. Något som är skönt är att jag har hittat ett intresse, jag tycker att det är roligt att arbeta med annonsproduktion och onlinemarknadsföring. Så det är främst inom det som jag letar jobb och söker. Har sökt ett par arbeten som jag verkligen hoppas på, men man vet ju aldrig hur arbetsgivaren tänker när de läser min ansökan.

Nu ser jag framför mig hur jag får scanna av de olika arbetsmarknadssidorna, och söka söka söka. Än så länge är jag ganska restriktiv för vad jag söker, men ju närmare jag kommer min sista anställningsdag, desto mer öppen för andra arbeten får jag vara. 

Om ni har tips på lediga tjänster, tveka inte att tipsa mig! :-)

Körkort - tack så mycket!

Äntligen! Körkortet är taget! Det är så skönt.

Det är dock inte en känsla av frihet jag har, mer en känsla av lättnad. Att ta körkort tar tid, kraft och massa pengar. Nu känns det som om jag kan lägga det bakom mig och återgå till det normala igen. Jag har kvällar fria och behöver inte lägga varje krona på lektioner.

Så nu är det dags för nästa projekt. Jag tänker anmäla mig till Tjejmilen! ;-)

Jobb som copywriter

Vet ni vad, jag har kommit på att jag faktiskt tycker att det är roligt att jobba med det jag gör. Jag tycker om att skriva, leka med bilder, ta kontakt med företag, sätta mig in i deras produkter och marknad, och att få dem nöjda med annonserna jag gör. För er som missat det skriver jag annonser för Eniro Deals.

Dessutom börjar jag bli ganska bra på det. Både på att skriva texter och på att redigera bilder. Det enda jag skulle önska vore att det var mer varierat. Annonserna ser likadana ut varje dag, och jag gör två till fyra stycken varje dag. Det vore roligt med mer variation, att få vara lite mer kreativ i utformningen,

En annan negativ aspekt är ju att jobbet kommer att ta slut till sommaren. Avdelningen flyttar till Stockholm men jag vill inte med. Tråkigt nog har min (enda) kollega fått ett annat jobb också, och slutar i mitten av mars. Då kommer jag troligtvis att få en kollega i Stockholm, vilket kommer att förändra en hel del. Det blir t.ex. väldigt svårt att fråga rakt ut "vad skulle du skriva om..?". Man behöver skrika så högt för att det ska höras till Stockholm.

Så efter att min kollega berättat att han slutar har jag på allvar börjat fundera på nytt jobb. Och så kom jag på det, jag vill gärna fortsätta att skriva annonser, vara copywriter. Gärna inom ett större företag och kanske inte på en reklambyrå tänker jag. Men jag måste läsa på lite om det. Nästa steg är att få koll på vilka som behöver copywriters, och vad det går ut på i andra företag. Jag känner ett par personer att fråga ut, och Google är oändlig.

Om någon har tips, så hör gärna av er!

Positiv energi

I veckan var jag på en föreläsning av Susanne Pettersson och Mia Törnblom. Jag fick en biljett i sista stund av en kollega som inte kunde gå, så jag visste inte riktigt vad den skulle handla om. Men det är alltid bra att höra nya saker, och jag har hört mycket om föreläsarna, så det skulle nog blir bra. Och bra, det var det!

Det handlade om hur man lyckas med att både lyckas och att må bra. Susanne arbetar bl.a. som idrottscoach i positivt tänkande, och hon pratade mycket om att man måste bestämma sig på riktigt om man vill lyckas. Mia pratade om självkänsla och positivt tänkande. Båda sa en massa som var intressant, jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det, men mitt tips är att ni går och lyssnar på dem istället när det finns tillfälle! :-)


Något jag tog till mig var om positivt tänkande. Mia sa att det är färskvara som måste tränas, precis som muskler. För att kunna hålla en positiv självkänsla måste man träna upp den och fylla på med det positiva, för att ha något att ta av när något negativt dyker upp. Hon sa att om du får positiv feedback åtta (8) gånger på en dag, och samma dag får en (1) negativ feedback, blir det plusminus noll. Hur ofta har du vänner och kollegor runt dig som så ofta ger dig positiv feedback så att du går plus i slutet av dagen?

När en dag börjar dåligt, hur brukar den sedan fortsätta? Och hur är hela världen runt om? Alla andra som kör till jobbet är idioter, ingen annan har satt på kaffe så varför ska du göra det, kollegan har fortfarande gjort klart sin uppgift, ingen annan bryr sig om... Hur blir resultatet av den dagen?

Susanne tyckte man skulle fråga sig innan man gick till jobbet "Vilken attityd behöver jag ha för att ha en bra dag?". Har man ett bra tillstånd så ger det bra resultat. Tänk även på att du kan hjälpa andra att få en bra dag genom att ge beröm. Ibland är det även dem som man minst av allt vill säga något snällt till som behöver det.

Så man behöver ta ansvar för sin positiva attityd. Dessutom behöver inte bara andra säga till dig hur bra du är, du får göra det själv också. Mia skriver ner tre positiva saker om sig själv varje dag. För henne är det samma sak som att borsta tänderna.

Så avslutade de föreläsningen med att säga att det de sagt inte alls var något nytt, utan ibland behöver man bara påminnas. 

Vad är du bra på?

Körkorts-update

Det går bra med körkortet! Varje tisdagsmorgon är det körlektion, och varje kväll pluggar jag. Jag är just nu på motorvägen och kör (alltså, inte i skrivande stund, utan i lektionsstadiet).

Jag pratade med min körskolelärare som sa att i slutet av februari borde jag ha mitt körkort om jag snabbar på lite i slutet. Jag passade på att boka in alla lektioner som jag troligtvis behöver och halkbanan är dessutom bokad, den 8:e feb ska jag slira runt.

Med körningen ligger jag bra till, och jag "utvecklas" i bra tempo. Det är bara teorin som jag ligger lite efter med. Innan jag får skriva teorin måste jag ha klarat av vissa block i datatest. Det är block A, B, C och F, och dom måste jag klara tre gånger var. Just nu har jag klarat hela A samt B två gånger, så det är ju lite kvar. Samt att det finns lite extrafrågor m.m.

Jag ser slutet av tunneln! Det är en bit kvar, men ta mig tusan om jag inte ska ta körkortet nu! Nej fel, positivt tänkande finns det inte "inte" i. Nu ska jag ta det där körkortet!

Och det är inte en dag för tidigt. Mitt jobb tar slut sista maj, då kommer avdelningen att flyttas till Stockholm, men jag vill inte flytta med. Så så snart körkortet är taget blir det att söka jobb på allvar. Just nu söker jag de jobb jag finner mycket intressanta och som är värda att jag säger upp mig från nuvarande.

Nu är det dags att bli klar med block B.

Wrrooooom...

2012

Så har ännu ett år gått. Förra året skrevs ett längre inlägg, men i år tänker jag nöja mig med en "topp-tre-lista".


Topp tre 2011:
- Jag fick ett heltidsarbete, som ändrades under året
- Jag blev gudmor åt min brorsdotter Saga
- Jag blev utbildad och godkänd yogalärare

Topp tre 2012:
- Jag ska byta jobb (mitt nuvarande tar slut i maj)
- Jag ska börja äta kött (börjar bli trött på morötter)
- Jag ska ta körkort (det har ju bara tagit mig 10 år)

Jaa, där har ni det. Året som var och året som kommer. Får vi se vad det bär med sig. Tänk att det aldrig brukar bli som man tänkt sig.

Ha ett riktigt gott 2012!