Klassiskt inlägg -året som gått!

Det är årets sista dag, så då måste jag ju blogga om året som gått, det bara är så. Som en vän skrev på Facebook "Idag och på julafton är statusen som mest förutsägbar". Samma sak tror jag gäller dagens bloggar. Här kommer mitt!

Året har varit mycket märkligt tycker jag. För ett år sedan bodde jag i Malmö och jobbade på ett biljard-hak, framtiden var väldigt ovis. Sedan flyttade jag till Kalmar, jobbade lite här och där, men jag fick i alla fall bo tillsammans med min pojkvän. Det var i den vevan jag startade bloggen! De efter jag fått höra att om jag inte finns på nätet så finns jag inte. Bloggen startades för att jag skulle pusha mig själv i jobbsökandet, samt att möjliga arbetsgivare skulle få upp ögonen för mig och mina tankar.

På våren fick jag en duktig jobbcoach som fick mig att se över arbetsmarknaden, och la upp en "A-" och "B-plan". Jag fick strax ett projektjobb på Eniro, som jag trodde var kundtjänst men visade sig vara säljande. Innan det jobbet tog slut började jag jobba på en restaurang, och samtidigt startade mina drömmar om att starta eget. Planerna om att starta ett företag började med en inspirerande föreläsning och har sedan dess bara blivit större. Bloggens mening ändrades från "jobb-sökande" till "starta-eget-vägen".

Först skulle jag starta företaget efter sommaren, sedan på hösten, sedan fick det vänta lite, och tillslut skulle det startas efter jul. Jag har läst många böcker, sidor på nätet och pratat med människor. Tanken har preciserats och tydliggjorts. Tyvärr har tanken även lagts ner nu. Eller nä, inte lagts ner helt. Dock har jag kommit på att jag måste låta det ta tid, jag måste veta precis vad jag vill göra och hur jag ska göra det. Jag har massa planer, som jag har skrivit innan (och några till), men problemet är att Kalmar inte verkar vara redo för mig. Så lite planering till behövs.

Nu har jag fått jobb på Enrio, jag har arbetat där nu sedan oktober, men nu har jag även fått heltid. Det känns väldigt skönt faktiskt. Det ger mig en bas att stå på, det var väldig längesen jag visste vilken lön jag skulle få varje månad. Det ger mig ett lugn att söka jobb som jag verkligen vill ha, det tar bort tvånget att jag måste söka allt. Stabilitet är skönt att ha, vad man än säger annars.

Jag har mått väldigt bra i år. Vet inte alltid varför, men det har jag. Det har känts bra! Till nästa år har jag tänkt att jag ska må lika bra. Förutsättningarna är ju bra -jag har jobb, hälsa, vänner och kärlek. Det känns bra. Till att börja med har jag lovat mig själv börja träna mer, jag ska börja träna för mig själv. Jag är på gymmet ofta, men det är skillnad på att vara där och faktiskt träna och svettas. Så hälsan ska sättas främst ett tag! Sedan får vi se vad året har att erbjuda. Jag känner att förutsättningarna gör att allt kan hända. Det känns spännande tycker jag.

Så nu ska jag stänga av datorn, öppna skumpaflaskan och umgås med mina vänner. Jag önskar att alla får ett år som ni hoppas på, och det ni förtjänar. Om Du får ett bra år skulle det glädja mig.

Gott Nytt År!

i väntans tider

Denna vecka händer det mycket. Så där mycket så jag nästan inte står ut och vet inte riktigt vart jag ska göra eller vara. Det är för mycket, på gott och ont. 

I går var jag på möte med blivande ägare till företaget där jag ska utbilda och certifiera mig som jag tänkt. Mötet blev inte alls som jag tänkt mig, jag blev helt enkelt nedstämd av det. Än en gång blev jag påmind om att jag är ung och oerfaren. Ett tag tänkte jag helt enkelt strunta i hela denna idén om att starta eget, det är bara för mycket motgångar. Sedan tänkte jag om, för det är enbart mig allt hänger på. Vill jag detta så får jag helt enkelt se till att det blir av! Just nu har jag valet att gå utbildningen i slutet av januari eller någon annan gång senare. Egentligen är det inget att tänka på utan att bara gå den så har jag det gjort. Det är enbart en fråga om vilja (och pengar).

Denna vecka väntar jag även besked om jobb jag har sökt. Jag har faktiskt haft turen att gå vidare på två olika jobb. Tyvärr finns det "hakar" med båda. Det enda är en riktigt intressant tjänst som jag tror skulle passa mig riktigt bra, men det är i en annan stad och de kräver körkort (som jag inte har än).
Det andra jobbet vet inte om de får anställa mig på grund av ett avtal. För båda jobben är det bara att vänta på svar. Jag vet i alla fall att jag vill ha ett heltidsjobb nu, jag vill inte ha fyra olika deltidsarbeten att hoppa mellan längre. Vi får se hur det går.

Dessutom väntar min kära sambo på att få reda på om han får en förlängd tjänst eller inte. Svar skulle ha kommit igår, men han har fortfarande inte hört något. Om han har jobb eller inte påverkar ju mina val också.

Utöver denna väntan så har jag att uppgifter att göra med KARMA och en ny koreografi att lära in till gymmet. Det känns helt enkelt som om jag vill snabbspola närmsta veckan och låta det bli julafton och allt vore klart. Jag vill bara veta hur det blir.

En tanke, har jag rätt att klaga på detta?

Helg

Det är lördag morgon och jag sitter i pyjamas och dricker kaffe. Det är min underbara morgonritual. På helgen är det skönaste jag vet att bara lata mig det första jag gör. Det brukar börja med att min kära sambo väcker mig vid lunchtid när han tycker jag borde gå upp. Efter att jag har dragit mig en bra stund går jag upp och kokar kaffe, yrar omkring ett tag i lägenheten och bara känner in att det är helg. Sedan sätter jag mig med en stor kopp kaffe och läser bloggar. Det är några få bloggar jag följer (genom bloglovin) och oftast har jag bäst tid att läsa alla på helgen. Bloggarna är mysiga och får mig alltid att le och tänka till lite.

Nu är första kaffekoppen slut och jag har läst alla inlägg. Idag handlade många inläggen om att det är helg, så det får bli även mitt tema idag. Mina tankar gick till vad helgen betyder för mig. För de flesta handlar det om att ta det lugnt, och att umgås med familj och vänner.

För mig handlar helgen oftast om jobb. Jag jobbade som servitris på Slottet igår kväll, kom hem ca kl 1 på natten. Om ett par timmar ska jag dit igen och jobba hela kvällen natten igen. Därför har jag "helg" i ca 4 timmar idag, varav ca 2 timmar går åt till nämnda morgonritual.

I somras när jag arbetade som enbart servitris brukade min helg vara på måndagar istället, eftersom vi då hade minst att göra och det var oftast då jag var ledig. Jag tog då en dag när jag bestämde mig för att inte göra något. Eller så gjorde jag massvis, beroende på vad omvärlden begärde. 

Jag funderar på de olika innebörderna av helg. När jag på fredagsmornar har EasyLinepass med mitt pensionärsgäng brukar jag säga att nu är det snart helg och önskar dom en "trevlig helg". Till svar får jag alltid "ja, för oss är det ju de samma". För några deltagare som inte är pensionärer än är det samma sak som för mig, de är lediga på fredag morgon eftersom de ska jobba senare, tex nattpass på sjukhuset. Så får jag en tanke. Måste man ha en vardag för att få helg? Eller omvänt, finns det vardagar för att finnas helg? Finns det helg respektive vardag även för dom som inte skiljer på det?

Så vad är "helg" egentligen? Är det två dagar, är det en känsla? För mig är det båda delarna, lite beroende på hur jag vill ha det just då. Lördag och söndag (och egentligen fredag kväll) kommer nog alltid att vara helg, det ligger en känsla i luften som det ibland känns som om man t.o.m. kan ta på. Men så måste jag få ha min egen helg på vissa vardagar, om jag inte får ha helg på en helg.

Vad betyder helg för dig? Kan man bestämma när det är helg? Lämna gärna en liten egen tanke om det. :-)

Nu så!

Kay Pollak

Så där ja, det var ju inte så svårt. Tänk vad tankens kraft är stark!
Jag säger det igen, Kay Pollak vet vad han pratar om.


I fredags skrev jag att jag hade fått en putt genom ett brev på posten. Då bestämde jag mig för att ta tag i det. Efter det har det tagit ett stort skutt! :-) Nu ska jag träffa de blivande nya ägarna om en vecka för att diskutera deras och mina idéer för företaget. Troligtvis kommer jag att certifiera mig v. 4 också. Det var inte svårare än så!

Dessutom måste jag berätta något som gjorde mig glad i hjärtat. Igår hade mitt gym en galamiddag, som de har varje år för personal och medlemmar. Riktigt roligt att se alla som man är van att se svettiga i träningskläder uppklädda. Folk gick bara förbi mig utan att hälsa eftersom jag hade utsläppt hår och smink på mig, haha. Under galan delades utmärkelser ut, så som "årets framgång", "årets 60+medlem" och "årets instruktör". En man jag hälsade på sa att han hade hört att jag var en mycket duktig instruktör, och några hade hoppats på att jag skulle få pris för årets instruktör. Det värmde så gott om hjärtat! Kan inte beskriva  hur glad jag kände mig. Det är ett bra gym med bra instruktörer, så konkurrensen är stenhård. De nominerade förtjänade att vinna allihopa. Jag blev inte nominerad, men att några tycker att jag förtjänar det räcker gott för mig. :-)

För att erkänna så hade jag känt mig nere vad gällde träningen också. Om hjärnan är nere så går kroppen lite i vila också. Så idag känner jag mig glad och nöjd. Jag är genom förkyld och har haft pyjamasbyxor och filt på mig hela dagen, men jag mår bra. Ni som följt mig lite vet att mitt humör åker berg och dalbana. Jag försöker alltid vara positiv, men ibland är det skönt och behövligt att släppa också. Nu har jag varit nere ett tag, men den här helgen har det börjat kännas som om jag är precis i början av en lång uppförsbacke på berg och dalbanan. Jag har en del att kämpa för innan jag är på topp igen. Det är dessutom nästan som en andningspaus mellan varven. Men jag har det här härliga pirret i magen, som när man vet vad som kommer att komma. Vet du vad jag menar? SÅ känns det just nu. Och det är en härlig känsla. Men vänta bara...

Fick en putt

Det har stått stilla i min hjärna ett tag, och det har jag varit ledsen över. Jag hade verkligen planerat att ha gjort väldigt mycket med företaget vid det här laget, men det känns som om inget är gjort. Första tanken var att företaget skulle vara i full rullning vid det här laget, jag skulle ju starta det efter sommaren! Nu när året nästan är slut känns det mindre aktuellt än någonsin.

Vad hände? Varför blev det så? Vart tog alla min planer, min ambition och självsäkerhet vägen? Även andra frågar mig det. "Hur går det med företaget då?" Inom mig hörs en stor suck över mig själv. Utanpå ler jag och säger att det inte riktigt går som jag vill, men det kommer!

Men den senaste tiden har jag inte varit lika säker längre. Kanske det inte kommer att funka att göra detta ensam och i Kalmar? Om inte jag har tagit tag i detta och startat företaget än, kommer jag någonsin att göra det och dessutom orka hålla fart i det? Kommer jag någonsin att kunna leva på det om jag startar det? Det är så många stora öppna frågor. Suck på mig själv. För jag vet att det är enbart mig det hänger på.

Sedan kom det. Igår kom det ett brev på posten som jag tänker ta som en spark i baken! Det var en påminnelse med frågan om hur jag ville göra, om jag ville certifiera mig eller inte. Såklart jag ska! Tack för putten!

*Hopp*