5.12.10

Nu så!


Kay Pollak
Så där ja, det var ju inte så svårt. Tänk vad tankens kraft är stark!
Jag säger det igen, Kay Pollak vet vad han pratar om.


I fredags skrev jag att jag hade fått en putt genom ett brev på posten. Då bestämde jag mig för att ta tag i det. Efter det har det tagit ett stort skutt! :-) Nu ska jag träffa de blivande nya ägarna om en vecka för att diskutera deras och mina idéer för företaget. Troligtvis kommer jag att certifiera mig v. 4 också. Det var inte svårare än så!

Dessutom måste jag berätta något som gjorde mig glad i hjärtat. Igår hade mitt gym en galamiddag, som de har varje år för personal och medlemmar. Riktigt roligt att se alla som man är van att se svettiga i träningskläder uppklädda. Folk gick bara förbi mig utan att hälsa eftersom jag hade utsläppt hår och smink på mig, haha. Under galan delades utmärkelser ut, så som "årets framgång", "årets 60+medlem" och "årets instruktör". En man jag hälsade på sa att han hade hört att jag var en mycket duktig instruktör, och några hade hoppats på att jag skulle få pris för årets instruktör. Det värmde så gott om hjärtat! Kan inte beskriva  hur glad jag kände mig. Det är ett bra gym med bra instruktörer, så konkurrensen är stenhård. De nominerade förtjänade att vinna allihopa. Jag blev inte nominerad, men att några tycker att jag förtjänar det räcker gott för mig. :-)

För att erkänna så hade jag känt mig nere vad gällde träningen också. Om hjärnan är nere så går kroppen lite i vila också. Så idag känner jag mig glad och nöjd. Jag är genom förkyld och har haft pyjamasbyxor och filt på mig hela dagen, men jag mår bra. Ni som följt mig lite vet att mitt humör åker berg och dalbana. Jag försöker alltid vara positiv, men ibland är det skönt och behövligt att släppa också. Nu har jag varit nere ett tag, men den här helgen har det börjat kännas som om jag är precis i början av en lång uppförsbacke på berg och dalbanan. Jag har en del att kämpa för innan jag är på topp igen. Det är dessutom nästan som en andningspaus mellan varven. Men jag har det här härliga pirret i magen, som när man vet vad som kommer att komma. Vet du vad jag menar? SÅ känns det just nu. Och det är en härlig känsla. Men vänta bara...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar