En dag på Shakti

Kursen är över, men innan jag sammanfattar det i helhet så vill jag visa hur en typisk dag på vår yogastudio såg ut. It goes something like this;

Dagen börjar med en promenad med kaffe i högsta hugg till Timmermansgatan 10 där YogaShakti ligger. I en backe innanför en ganska "osynlig" dörr finns en lugn oas. Det första jag möts av är en tavla med orden "Remember, You are amazing just the way you are", vilket många mornar är styrkande. Oftast är jag otroligt trött, utan smink och i träningskläder, troligtvis har jag inte gjort min hemläxa så bra som jag borde ha gjort.



Stora salen på morgonen

 Vid kl 9 droppar vi in en efter en, vi pratar lite om hur trötta vi är och vart vi har träningsvärk, några ligger på mattan och mentalt förbereder sig för dagen. Så småningom sätter ett pass igång. Antingen är det Josefin som har det, eller så undervisar vi varandra två och två.




Vi får en liten rast då vi samlas i det lilla köket/receptionen, jag och några till springer ut och köper ännu en kaffe. Vi står och pratar, några tar en stund för sig själv och lägger sig under en filt på mattan.


Kalli är redo för teori



Sen har vi teori. (Observera att vi inte tar någon uppfräschande dusch här.) Då sitter vi i en ring på golvet, på mattan, bolster (lång runda kuddar), filtar, på alla de sätt. Josefin (läraren) går igenom en modul eller två, så som Solhälsningar eller Framåtfällningar. Hon går igenom de olika positionerna, vad man ska titta på hos deltagarna så de inte gör något som skadar dom (tex vilken riktning knät ska vara), samt hur man kan hjälpa deltagarna. Vi blandar att lyssna på Josefin, ställa oss upp och prova, passa lite på varandra och kolla i böcker.

Lunchen får vi på restaurangen New Lilla India, som har riktigt god indisk mat. (Fortfarande i våra mysiga träningskläder, utan dusch.) Restaurangen ligger i närheten, och vi har ätit där varje dag. Gott, men jag kan menyn vid detta laget kan man säga. En kaffe efteråt är mycket nödvändigt, som tur är finns det många goda caféer i närheten. Favoriten är det lilla glassmakeriet 18 smaker som ligger behagliga 25 meter från Shakti. Deras Cortado är gudomlig!

Annika i myshörnan

Efter lunch blir det mer teori. Lyssna, prova, sitta, upp och stå, skriva ner. Ofta får vi pröva hur det är att göra helt fel först, sedan rätt på fel sätt, och tillsist rätt på rätt sätt. Vi får tips på vilka ord vi ska använda, och vilka ord vi ska undvika. Det är en mycket dynamisk grupp, vi lyssnar, frågar och diskuterar.


Kök/reception

Kaffe på eftermiddagen är även det nödvändigt! Ibland är vi dock för upptagna så det hinns inte riktigt med.

Varje dag är det någon som är lite extra trött. Så är det. Jag hade min riktigt låga dag förra veckan, ganska tidigt på kursen. Så går humöret upp och ner under dagen, mönster finns absolut. Men med hjälp av pepp, snälla ord eller enbart ”låt mig vara” så klarar vi oss alla.

 Vid kl 17 är vi totalt slut, vi får vår hemläxa och alla undrar hur vi ska orka. Jag lunkar hem för att duscha (!), äta lite och sedan dö en smula. Kvällen är inte nyttig. Vin, godis eller en stor hög jordgubbar med glass, tillsammans med yoga-dvd:n eller en teoribok. Ibland fick det dock bli att umgås med vänner, för glass eller vin.

Alltid somnar jag gott!

Det finns en anledning till varför det heter intensivkurs! Vi gick 13 dagar i sträck, från kl 8 eller 9 till 17 varje dag. Med hemläxa (som jag kanske inte alltid gjorde i och för sig). Men så här efteråt så känns det bra! Jag har fått nya kunskaper och nya underbara vänner. Och det har varit alldeles alldeles underbart!



Min yogaväska och bokväska





Min puttrande gryta

Nu börjar det bli jobbigt. Jag tänker inte ens försöka dölja det. Tröttheten har kommit till stadiet där jag inte riktigt orkar tänka klart på annat, för hjärnan är för full av yoga och anatomi. Jag tappar bort både ord och saker, och innan idag var jag tvungen att fokusera på hur jag gick i trappan för jag gjorde det inte säkert automatiskt.

Det snurrar runt av ord i huvudet. Chaturanga, iliopsoas, medial rotation, hug the middle line, uddiyana bandha, abduktion, flexion i leden, adha mukha svanasana, diskbråck, general position, justeringar, hunden... och så fortsätter det. För vi pratar inte enbart ett språk i vår utbildning, vi pratar fyra. Svenska såklart, engelska då vi har två tjejer som inte pratar svenska, latin i anatomin och sanskrit i yogan (positionerna sägs på sanskrit). Det känns lite som om det enbart finns plats för detta i hjärnan just nu. Inte ens alldagliga tankar får vara med för det tar för stor plats.

Idag bad oss vår lärare att fundera på vad vi behövde just nu för att få balans, både när det gällde fysiskt i de olika positionerna, men även psykiskt. Precis som man häller lite socker i tomatsåsen för att få balans i smakerna, och få det gött. Och det kanske inte alltid är det man tror behövs. Kanske är det något man aldrig har provat innan. Det har jag funderat på under dagen. Vad är mitt socker? Det är inte självklart alltid, men för mig just nu tror jag det är tvärt om, jag har fått för mycket socker i min sås. Jag vill absolut inte ta bort sockret, jag ångrar inte att jag hällde i det, utan vill istället ha mer av de ursprungliga tomaterna för att jämna ut det igen. Kanske till och med hälla i lite chili! Frågan är bara om min gryta är stor nog just nu för detta.

Ikväll sitter jag ensam "hemma" då en vän har åkt hemhem för ett par dagar så jag får låna hennes lägenhet och vara helt ensam. Det var vad jag behövde just nu tror jag. En stund för mig själv för att få tankarna att stilla sig. Tillåta hjärnan att stoppa in den nya infon i små fack, komprimera och spara. Precis som man gör med en luftmadrass, man tömmer den på luft så den blir mindre, och sedan stoppas den in i förrådet. För att blåsa upp igen när det behövs! (Vilken underbar jämförelse om jag få säga det själv, för det är precis så jag skulle vilja göra.) Kanske även kan jämföras med att låta såsen puttra för att reducera vätska och låta smakerna komma fram.

Hur ser din gryta ut, och vilken krydda skulle du vilja lägga till?

Min dag

Jag har en känsla av att många tror att jag är på en ”mysutbildning”, där vi mest fikar under dagarna och pratar om flummiga ämnen. Därför tänkte jag berätta hur mina dagar ser ut. Idag, som igår, har vi haft anatomilektioner, från kl 8 på morgonen till ungefär 17.30. Det är mycket att gå igenom!

Så dagen började med promenad tvärs över Söder, från min vän där jag så snällt får bo till Hälsans Hus. Med P3 i lurarna och blåsor på hälarna gick jag som vanligt vilse, men jag håller på att lära mig gatorna så idag gick jag bara ca 100 meter åt fel hål på en gata. 

Så köpte jag en stor kaffe på hörnet, fick in i salen och hjälpte till att ställa upp alla bord och stolar. På Hälsans Hus kan man hyra konferenslokaler, så allt tas fram när man kommer och det ska tillbaka när man går. Utsikten är underbar! 

Utsikt över Gröna Lund bla, morgon

Benjamin aka Benji

När vi kom i morse så hade en av tjejerna varit tidig och smyckat vår Benjamin. Benjamin är vårt skelett som är med oss hela dagarna. En bukett med blommor stod på bordet också. Vi behövde nog alla det, för det är ganska jobbigt att sitta hela dagarna och bara mata in info. Det tycker jag säger en del om gruppen att Benji  fått en blomma. Det är underbara tjejer!

Mina anteckningar

Det vi har lärt oss är vad skelettet består av, hur leder ser ut, hur muskler är uppbyggda och så vidare. Så nu sitter vi där, går igenom muskel för muskel.  Om M. Latissimus dorsi (breda ryggmuskeln) har sitt ursprung från Pelvis (bäckenet) samt Th7-L5:s taggutskott (ryggraden)med fäste på Humerus (överarmsbenet) framsida och går genom insidan av axelleden, vad har muskeln då för funktion? Jo, den gör medial rotation, adduktion samt extension i axelleden, lateral flexion, extension samt rotation i ryggraden, samt att den tippar bäckenet framåt.

Vår sal (paus)

Och jag fattar det!! Om ni bara visste hur stolta vi var i slutet av dagen när vi kunde säga funktion och så vidare i musklerna i slutet av dagen. Hela tiden har läraren sagt att muskellära är enkelt. Vi har inte riktigt tyckt det, men jag tror att i slutet av dagen idag så var det mycket enklare än det var i går eftermiddag.

Hermans sett från salen

Lunch får vi som tur är. Vi har sån tur att precis under oss finns Hermans. De har toppengod vegetarisk buffé samt uteservering med utsikt över vattnet. Vi sitter och äter, pratar och tar en kaffe.  

En hel del paus blir det också. Vi är inte vana att sitta vid skolbänken hela dagen, så det är nödvändigt. I morse sprang vi runt för att leta efter ett café med riktigt bra kaffe. För att vara Stockholm med en barista vid varje hörn vanligtvis så finns det nästan inga där vi är! Så det blev 7Eleven. Så vi fick kaffe i alla fall.

I slutet av dagen så kan vi i alla fall gå ner på Hermans, men idag fick det bli thé för mig. Och på min télapp stod det ett meddelande! Jag kan inte tyska, men fattar att det handlar om att humor är något…

Vår anatomilärare säger att vi dippar i olika faser, aldrig samtidigt allihopa, så det är svårt att säga när vi måste ta en paus. Något jag tror vi alla kan hålla med om är att vi är trötta i slutet av dagen. Det ska bli så skönt att ha yoga imorgon! Det är mycket att plugga in då också, vi gör samma sak och går igenom det steg för steg, men då får vi i alla fall röra på oss en del också. 

Efter lektionens slut gick jag Götgatan hem i min egna lilla värld. Det började regna men det var ganska skönt. Nu borde jag verkligen yoga ett tag. Imorgon på morgonen ska vi instruera varandra två och två, från början och ca 2/3 av passet, det vi gått igenom hittills. Jag kan det inte. Men jag orkar inte just nu. Det var som en tjej sa –”Jag önskar att det var någon dag emellan passen, så att vi har tid att smälta och plugga mer.” Så kom vi på att då vore det ju inte någon intensivkurs. Vi vet vad vi gett oss in på, och om jag vill göra detta så gör jag det.

Så, nu är det bara för mig att sätta på träningskläderna samtidigt som min vän tar på pyjamasen. Imorgon ska vi vara på YogaShakti och gå igenom yoga och dess positioner istället, så jag återkommer om hur den dagen ser ut.

Jag är här

Det är underbart. Det har börjat. Det är lördag kväll och jag sitter totalt utpumpad i min väns lägenhet på Söder. Hon har precis tagit på sig klackarna och gått ut, jag är barfota och osminkad och ska snart yoga som hemläxa. Och jag är så lycklig! Det är svårt att beskriva känslan, men jag tänkte berätta lite som hänt och vad jag gör på dagarna.

I torsdags började äntligen min utbildning för att bli yogaintruktör inom ViryaYoga. Vi är 14 elever med olika bakgrunder och meningar, och håller till på Söder på YogaShakti. I torsdags så presenterade vi oss, vi fick en inblick i vad ViryaYoga är för typ av yoga och varför Josefine (Selander, som även har hela utbildningen tillsammans med ett gäng andra lärare) valt att "hitta på" denna. Sedan har vi kört på. Vi hade en hel yogaklass i torsdags, men sen har vi gått igenom det bit för bit. Vi har diskuterat, provat, passat/justerat, tittat och pratat lite till om det. Om ni bara visste hur mycket det är att diskutera om på vilket sätt man står rakt!

Vi har även börjat med anatomin. Vi ska lära oss hela kroppen, och vi har nu börjat med skelettet. Äntligen har jag lärt mig vad benmärg består av och dess funktion. Anatomi är något jag tycker är väldigt intressant. Då ViryaYoga har en stor biomekanisk tonvikt så är anatomin väldigt viktigt. I ViryaYoga försöker vi unvika skador och konstiga rörelser, det ska stärka kroppen, därför behöver vi en stor kunskap om hur vi rör kroppen osv.

Vi har lektioner 8-17 varje dag, så det är ingen retreat jag är på om någon trodde det. Jag går i och för sig runt i träningskläder hela dagarna men jag är alltid lite småsvettig. Det är teori blandat med praktiska övningar och exempel. Vi sitter i en ring på våra mattor och lyssnar, hoppar emellan upp och gör den övning vi pratar om eller jobbar två och två. Det är mycket skrivande, det svåra är att skriva ner exakt hur vi gör det. Det är bara att hoppas att jag förstår senare hur jag menade.

Nu när det har gått tre dagar har vi märkt att det börjar bli mycket att ta in. I eftermiddags så gick det segare att ta in infon för oss alla, vi glömde bort vad vi skulle göra, och vi var ganska trötta. Troligtvis så kommer det att bli lättare ju mer vi kommer in i det. För många är det första gången på många år som de sitter i skolbänken. Såklart det är ovant.

Jaha, men om jag är så trött, varför är jag då så lycklig? Jo, för att jag har hamnat rätt. Det känns så rätt det jag gör, och jag tycker så mycket om det. Det är verkligen detta jag vill jobba med framöver, oavsett om det blir på heltid eller tre timmar i veckan. Det känns lite som om jag har hittat hem, förstår ni känslan? Det är i alla fall extremt skönt och kul. Ångrar inte en sekund att jag bestämde mig för denna kurs. Jag giller´t!

Nu ska jag ta en extra titt på Uppvärmning, Solhälsningar, Balans och Stående styrka. Yoga det och läsa om det, innan jag stupar i säng. Sover gott, det kan jag lova att jag gör!

Påminnelse

Ibland kommer det påminnelser som behövs. Idag satt jag i trädgården och läste min yoga-bok. Jag var trött och läste mest för att jag är tvungen. Så jag satte på Spotify i telefonen för att få musik, och märkte med en gång att jag inte var lika fokuserad på texten, eller meningen, i boken. Efter ca två minuter kom en trollslända och satte sig på min fot. Irriterat försökte jag vifta bort den, men den höll sig fast. Så jag försökte peta på den för att den skulle försvinna. Då kröp den upp på mitt finger istället och klamrade fast sig där. 

Det var då jag började fundera på om den försökte säga något till mig. Som att få mig att stanna upp och fokusera lite bättre. Så jag var tvungen att stänga av musiken, ta en bild, titta lite till på den och sedan 
flög den iväg. Jag fortsatte att läsa utan musik, och med ett leende på läpparna.