Semester eller arbetslös, det är frågan

Förra veckan möte jag en gammal bekant som frågade mig vad jag gör nu. "Jag är arbetslös just nu" sa jag. Men när han hörde att jag har varit det i två veckor sa han "Nej nej, semester heter det då!".

Det har varit min tanke också. Att jag under juli bara ska ta det lugnt och njuta av det jag vill som om jag hade semester. Det har jag gjort också, jag har en vacker solbränna och jag har läst ut flera böcker.
Men lite "plikter" som arbetssökande har jag gjort också. Jag har skrivit in mig på Arbetsförmedlingen, varit på ett möte, förbättrat mitt CV och brev, faktiskt sökt ett jobb (ja, det finns inte så många fler att söka), och idag ska jag på möte med min jobbcoach. Varje dag kollar jag platsbanken och andra sidor.

Jag har blandade känslor. Dels tycker jag att det är underbart skönt att vara ledig. Men inom mig är jag medveten om att jag är ledig för att jag är arbetslös. Ibland påminner jag mig om att det är okej att luta mig tillbaka, ibland funderar jag på vad mer jag kan göra för att få ett jobb. Det känns som en plikt jag måste göra, för att ha rätt att vara ledig ( och för att vara berättigad a-kassan).

Det är nog såhär jag kommer ha det under sommaren. Jag har friheten att vara ledig, och göra det jag vill, men när det regnar sitter jag och söker jobb. Jag gör så där lagom mycket för att känna mig nöjd ändå. Idag är ett bra exempel. Jag hade pass i morse, nu ska jag på möte med jobbcoach, och resten av dagen kan jag dricka kaffe.

Jag har arbetslös semester helt enkelt.